I ett mörker där du inget kan se försöker du hitta en väg

Att det redan är fredag är ju hur skönt som helst. Veckan har gått raketfort och det kan nog vara att jag har slutat tidigt tre av fem jobbdagar denna vecka. Har annars inte gjort så jätte mycket mer än att träna några mindre bra pass och några grymma. Jag har myst hemma i soffan med Robert och umgåtts med min familj. 
Mår bättre nu än vad jag gjort senaste veckorna som har varit en blandning av ångest, oro och tårar. Jag tänker fortfarande på det varje dag och det är fortfarande jobbigt men det är lättare att hantera det när tillståndet inte är riktigt lika allvarligt just nu. Men jag är livrädd för att det ska bli ett negativt besked. Familj är ändå det viktigaste som finns och om det är någon som mår dåligt, då mår alla dåligt.
 
Sitter i Tobbes säng, dricker celsius och han står för musiken. Det är snart dags för ett biceps och triceps pass för mej och marklyft för honom. Så skönt att ha mycket tid på sej när man ska träna så det inte blir stressigt och man hinner köra slut på muskeln. Ikväll är det tjejmyskväll och jag ska äntligen få höra hur dom haft det i london och så vidare. Att bara få krama dom igen efter nästan två veckor är ju så jäkla bra.
   
                                                      Den sötaste i ta mej fan hela världen
Allmänt | |
Upp