Det har redan hunnit bli mitten på juli, det är semester, riktig högsommar och vi är över 50% av graviditeten. Är i stugan och badar och umgås med min familj mest och just nu är väl det ungefär det enda jag orkar. Jag älskar sommar och jag älskar
att vara gravid men den kombon är inte alltid det allra bästa. När man är extra varm redan, ett hormonladdat monster och har väldigt mycket extra ont så blir det tufft att orka med allt ibland. Speciellt tufft att orka med sej själv. Men
jag älskar att hon växer i min mage och gör så magen blir större för varje dag som går. Älskar varje spark jag känner och att det har blivit så mycket mer sparkar på bara några dagar. Att jag kan känna hennes rörelser utanpå magen många gånger.
Igår kväll när jag behövde sova låg jag vaken istället med handen på magen för att få känna hennes sparkar innan hon somnade. Det är magiskt. 26 centimeter stor och väger som ett smörpaket. Längtar mer och mer efter lilla E och äventyret vi har framför
oss. Så även om det är tufft ibland så är det värt varenda sekund.
Något jag mer längtar efter är helgen som kommer, då jag får sependera två dagar med 2 av 3 av mina bästa vänner, i en stuga ungefär 8 mil hemifrån. Bara vi. Vi och mat typ. Så fruktansvärt efterlängtat.
Mer saker att se fram emot på semestern är liseberg, äta räkmacka, tälta, bada massor och kramas. Och köpa ett och annat bebisplagg. (Har för övrigt beställt barnvagn och köpt spjälsäng. Overkligt.)
